Jag kommer att sakna vintern och längta till nästa .....  

Visst är det vackert

Det är mycket som händer och har hänt , årsmöten avlöser varann . Vi i Mellansvenska har haft vårat så nu tar vi tag och jobbar .....Lite bilder från årsmötet på Blaisan och Kerstin .. Dom är så duktiga , vilket team

När vi ändå var i Rättvik passade vi på att njuta av utsikten

Tima och jag tog en tur till Körhallen och hälsade på när de hade tävling Nedansiljan , vi träffade Kerstin

Lite härliga vinterbilder

Vi vilar & myser också

Lite blomsterfägring

Lite allvar också

Jag borde hålla mig borta ifrån dessa nätforum. Jag har lovat mig själv att inte springa på varje boll och tycker jag lyckas rätt bra men ibland blir jag så förvånad över attityder och att man underfundigt eller tanklöst inte vet jag försöker trycka till folk och sätta sig på höga hästar utan att ha mandat för det så jag måste bara skriva nåt men utesluter förståss saker för att inte såra.

Jag kopierade en liten del i Rasstandarden för min älskade ras Hovawart, jag upplever inte att vi har delat upp oss i en bruks - och en utställningstyp i Sverige, det ska vi inte heller göra eftersom då kanske man ska ta sig en funderare och byta ras om inte standaren passar . Vi ska försöka förvalta den hund som ursprungslandet återskapade en gång. I mina ögon så har vi inga kennlar som är mer brukskennlar än andra även om någon kanske önskar att så vore fallet .

Jag sitter ofta på SKK avelsdata eftersom jag är intresserad av min ras och tomma tunnor skramlar mest tror jag visst jag tänker mellan varven .

Är det någon som tror att titlar ärvs , ibland får jag för mig det men så är det givetvis inte.

Jag hade en underbar hanhund och då menar jag underbar på alla sätt och vis, jag önskade inget hellre än att få en tik som motsvarade mina förhoppningar efter honom så jag kunde gå vidare men tyvärr så min fodertik efter honom som är en kanonhärligmysig hund att jobba med och passar sin familj men en avelstik är hon inte . Mitt hjärta Willems Hof Batman fick några kullar med olika tikar med olika resultat . Han själv hade packat verktygsväskan väl och använde verktygen rätt men det är ingen garanti för att i kombination med en del tikar att valparna får rätt verktyg med sig ut i livet .

Jag hävdar envist att en hund med rätt verktyg med sig ut i livet klarar sig alltid, det finns ingen matte eller husse som kan “förstöra” en sån hund.

Det är där balansen och vikten av denna kommer in , att handla rätt i olika situationer.

Hovawart är en mycket gammal tysk brukshundsras. Namnet

härstammar från medelhögtyskans Hova = gård och Wart =

väktare. Sedan 1922 har denna ras blivit framavlad på nytt genom

användning av typmässigt liknande hundar som man fortfarande

fann på bondgårdarna. Dessutom korsade man in schäfer,

newfoundlandshund, leonberger och ytterligare hundraser

under de första årens avelsarbete. Genom kraftfulla urvalsåtgärder

fick man åter fram den ursprungliga brukshunden.

I ursprungslandet lägger man mycket stor vikt vid sundhet hos

hovawart. Särskilt har man minskat förekomsten av höftledsdysplasi

till några procent genom åratals urval av HD-fria djur.

Dessa ansträngningar bör vara en förebild för alla avelsföreningar

för hovawart.

Hovawart är en kraftig, medelstor, något långsträckt, långhårig

brukshund. Könsprägeln skall synas tydligt i framför allt huvudets

form och kroppsbyggnaden.

Kroppslängden skall utgöra ungefär 110-115% av mankhöjden.

Hovawart är en erkänt mångsidig brukshund. Förutom att vara

balanserad och välartad äger rasen skydds- och kamplust, självsäkerhet

och hårdhet, balanserat temperament och ett mycket gott

luktsinne. Det är en harmoniskt byggd brukshund, hängiven sin

familj, vilket gör den till en framstående sällskaps-, vakt-, skydds-,

räddnings- och spårhund.

Balanserad, jag måste slå upp det i akademins ordlist känner jag. Där hittade jag balanserat uppträdande när jag slog på balanserad och fann lugnt och behärskat .

För mig är det inte rastypiskt att klättra på alla okända människor de träffar utan att ta kontakt balanserat ..

Hovawarten är för mig hundvärldens RR , den allroundhund jag förälskat mig i och hoppas få åka kickspark efter i tjugo år till…. Då är jag inne på det sjuttiotredje året … Kanske det är dags att trappa ner då , vem vet .

Det jag däremot vet är att ta fram standarden mellan varven så jag inte glömmer…

Vi spår men gud rår är nog inte så tokigt ordspråk i alla fall ..

Lite fler bilder på mina pärlor

Natti natti och vi hörs till våren ...